En nyckel till framgång är rörelse
På svt idag pratas om hur lite vi rör oss. Jättebra om det här tas upp mer, det är ett stort problem på enormt många plan. Och jag skulle gärna vilja lägga till ett par egna funderingar till detta. Som mamma till två döttrar kan jag klart och tydligt se att det saknas i stor utsträckning möjligheter att få ägna sig åt olika aktiviteter UTAN att det måste finnas med något slags tävlingsmoment. Om man inte vill tävla räknas man snabbt ut och att bara spela bordtennis/rida/spela fotboll eller vad det nu är för skojs skull, för lusten av att umgås, röra på sig och ha kul i det ögonblicket, den möjligheten är väldigt begränsad. Det gör att många tröttnar och slutar. För alla kan inte vara bäst. Alla kanske inte ens är särskilt bra alls på bollar, att springa eller rida. Men det ska ju inte hindra oss ifrån att röra på oss. Ju sämre motorik man har desto större behov har man ju av att röra på sig. Det finns dessutom klara kopplingar mellan motion och kognitiv förmåga så de som rör sig minst drabbas även kognitivt. Och då förstår man ju att för våra barn med funktionsvariationer, framför allt de som har rörelsehinder av olika slag, är det av allra största vikt att hitta sätt att röra sig på de sätt man kan.
Här kan du läsa artikeln på svt!
Jag vill slå ett slag för att låta ALLA barn få vara med på sina egna villkor, få leka och ha kul med rörelse. Så bygger vi starka barn som sedan blir friskare vuxna, så får vi in motion som en naturlig del av livet.
Här kan du läsa artikeln på svt!